LittleMizzMe

Mycket som hänt men även en hel del minne som gjort sig påminda och gjort att jag haft svårt att le.

Mycket saker jag inte vet hur de ska lösa sig..

Vissa stunder bara kommit på mig själv med att ligga lealös i soffan och stirra rakt upp i taket.

Något som verkligen inte är jag..

Brukar väl snarare vara superkvinnan - hon som orkar och klarar ALLT

Men nu alltså plötsligt funderat över HUR mycket man faktiskt orkar och klarar av - istället för att bara köra på i 110 och envist intala sig själv om att man klarar och överlever ALLT.

I och med att det är just det som fått mig att klara mig såhär långt är det bara att ta ett djupt andetag och göra detsamma igen.

Sedan även börjat komma igång med träningen igen, så nu är det inga undanflykter.

Kanske inte kommer kunna träna på IKSU på ett tag, men då får man träna på annat sätt istället.

Varför kan det inte bara bli slutet av augusti??