LittleMizzMe

Helgen spenderades hemma och jag försökte få ordning på mycket av det som bara känns som kaos just nu.

För er som vill ha en bild - tänk er att man ska välja VAD i garderoben man ska ha på sig och välter ut ALLT på golvet. Brukar för de mesta till en början bara resultera i ännu mer beslutsångest + att man till på köpet nu gått från en organiserad garderob till att ha inte bara ett beslut att fatta utan även en röra att städa upp.

 

Lite så känns det just nu.

Men något som varit och är till stor hjälp för mig är boken jag köpte - Djävulsdansen.

Sanningarna är verkligen inte alltid de roligaste att läsa om och konfronteras med - som att tex de mesta av de symtom jag haft i kroppen och känslovärlden kan kopplas til medberoende. Bra att få veta vad de beror på, men ändå en sorts kall kår att de kan vara roten till så mycket..  Men bit för bit tar jag mig igenom boken och börjar nu komma in på delen "Hur man kommer vidare" där de finns en rad olika uppgifter som man ska skriva, rita och utmana sig själv på. En av sakerna är att återerövra sin egen platå i livet :)

 

Två saker som jag tycker är SKITjobbiga är dels att spendera tid och pengar på mig själv. Har inga som helst problem att köpa och fixa för och åt andra människor - men att investera i mig - ska det vara nödvändigt?

Men bit för bit försöker jag - även om de går i snigelfart där ena dagen går bättre och en annan dag sämre.

 

Funderar av och till över just garderoben, ett någolunda lätt ställe att börja med.

Allt som jag inte trivs med eller passar i - det ska bort. Enkelt va? eller?

"Men den där ha rjag ju fått av.." eller "Den där kan ju vara jättebra att ha.. nån gång" till de kläder som bara hänger där och som man säger till sig själv att man ska ha - "men jag har inget tillfälle att ha dom". Kanske är de dags att ta tillfället istället för att vänta på det?

Som idag då jag lyckades pressa ner mig i jeansen jag köpte tidigare i höstas och då inte kunde stänga - nu gick de igen (även om jag inser att de kanske finns lite extra stoppning som jag får jogga bort innan de ser helt snyggt ut). Men det är en start :)

 

Jag behöver flytta, det är konstaterat av min bok,  socionomen jag fått samtala med och mig själv... frågan är väl var? En nästan lika relevant fråga är den om skola eller jobb som liksom är ganska så grundläggande för vart jag kommer hamna. Just nu ligger beslutet hos högskolorna jag sökt in på... För även om jag får jobberbjudande så skulle det i så fall betyda att jag fortfarande inte hade examen klar och det är ju faktiskt inte supermycket kvar innan jag i så fall skulle vara HELT klar med skolan och ha min kandidatexamen inom Medie och Kommunikation. Det blandat med övrig utbildning, förtroendeuppdrag och arbetslivserfarenhet måste väl nästan vara nog för att komma vidare? 

 

Så även om jag är SÅÅÅÅ less på skolan och mest förknippar ordet och hela institutionen med mobbning och tårar så är det bara bita ihop. Jag älskar skolan i det avseendet att jag gillar att lära mig saker, men att de sedan kommit med paketerbjudandet klasskamrater och lärare har inte alltid kännts lika bra...