LittleMizzMe

Ikväll blir det en tidig kväll.. morgon dagen kommer både bli och kännas riktigt riktigt LÅÅÅÅNG.

Känns som om något går i graven och man vet inte om det som kommer sedna kommer bli bättre eller om det är något vars sår kommer att gräva sig så djupa och varande att det aldrig känns som om de ska läkas eller genomlevas. Nog för att de säger att hoppet är det sista som lämnar människan och så är väl fallet även här..

Har hostat mig genom en hel vecka nu, bla med följd att jag inte fått sova en hel natt.. natten till idag fick jag sova tills 03:00, sedna dess varit uppe och vaken. Fortsätter det såhär kommer jag måsta gå till doktorn och få starkare hostmedecin, vill ju inte dra på sig någon lunginflamation nu när skolan dragit igång och det är hög tid att planera för våren och sommaren och inte minst utlandet.

Känner verkligen att jag behöver den här resan, behöver sol, värme, bad, vila och inte minst träffa pappa. Inte setts på evigheter nu.. Väl hemma igen kommer förändringarna dugga tätt.

Dels ska det bli tatuering - den 21 mars inkas jag for life, sen den 4 april så ska det bli en makeover av looken.

So if all fails imorgon så säger jag goodbye to Sandra Dee.

Men nu allra först väntar lite film och tekoppen